Vanligaste behandlingarna vid allergisk snuva och akuta bihålebesvär

Behandling vid allergisk snuva (rinit)

Det är viktigt att inse om du fått diagnosen allergisk snuva (allergisk rinit) att du kan ha börjat det man på läkarspråk kallar "allergimarschen". Den kan leda till astma och bestående (kroniska) luftrörsförändringar. Därför är allergisk snuva ett tillstånd man ska ta på största allvar och behandla.

Det finns ett antal olika strategier och behandlingssätt.
Besväras du av allergisk snuva, tala med din doktor så att du får en korrekt diagnos och rekommendation om behandling.

Läs också alltid noggrant de bipacksedlar som finns i förpackningen för det läkemedel du blivit rekommenderad innan du inleder behandlingen.

Antihistamin

I det akuta skedet vid en allergisk reaktion frisätts histamin från celler i slemhinnan och ger omedelbara reaktioner i vävnaden som snuva, nästäppa, klåda och nysningar. Det är därför denna allergiska reaktion även kallas för snabb allergisk reaktion. Histamineffekten i vävnaden kan man förhindra eller minska genom att ge antihistamin, vanligtvis i tablettform. Antihistamin förhindrar främst de akuta, snabba besvären men inte den långsiktiga utvecklingen av allergisjukdomen som kan leda till astma.

Enbart antihistamin som behandling lämpar sig främst till de med lättare eller tillfälliga allergiska besvär och symtom. Antihistaminer är effektiva att påverka symtomen men bromsar alltså inte allergimarschen på ett effektiv sätt. Antihistaminer finns även för lokalt bruk i näsa och ögon.

Vanliga biverkningar är dåsighet, trötthet, huvudvärk, ökad aptit och sömnproblem.

Kortisonspray för näsan

Mer allvarligt i sjukdomsutvecklingen vid allergisk snuva är de olika substanser som frisätts i slemhinnan när man kommer i kontakt med något man är allergisk emot (ett allergen) och som lockar inflammatoriska celler till vävnaden. De inflammatoriska cellerna förändrar slemhinnan och resulterar i att inflammationen sprider sig och kan ge bestående (kroniska) skador.

Spridningen av inflammationen påverkas inte lika myckegt av antihistaminer som av kortisonspray. Det är här som korisonspray kommer in och kan bromsa sjukdomsutvecklingen. Effekten på de akuta symtomen blir inte omedelbara utan kan kräva någon dags behandling innan man känner en fullgod lindring av behandlingen.

Dessutom kan inflammationen byggas upp i vävnaden en tid innan den ger upphov till kliniska symtom. Man kan därför vara tvungen att använda kortisonspray även om man inte upplever några besvär. Detta kan många gånger vara svårt att förstå om man är patient och upplever sig frisk. Eftersom kortisonsprayer för näsan är effektiva att bromsa allergimarschen rekommenderas de vid måttliga och kvarvarande symtom vid allergisk snuva.

Vanliga biverkningar som kan förekomma är lätt blödande och ibland irriterad nässlemhinna eller irritation i halsen samt huvudvärk.

Kromoner

Kromonerna tror man verkar genom att hämma frisättningen av histamin och andra inflammatoriska ämnen från mastcellerna. Kromoner finns som nässpray och ögondroppar. Vanliga biverkningar är irritation i nässlemhinnan.

Övrig farmakologisk behandling

Om man drabbas av en svår allergisk snuva kan en kur med kortisontabletter behövas för att dämpa sytomen under en kortare period.

Leukotrienantagonisttabletter är en behandling som kan användas om man har astma och en samtidig allergisk snuva. De ger lindring i både de övre (näsa) och nedre (lungor) luftvägarna.

Allergensanering och hyposensibilisering ("vaccination")

En sista strategi för att få bort besvären och förhindra sjukdomsutveckling vid allergisk snuva är att undvika att bli utsatt för det som utlöser symtomen (allergen).
Det kan man göra när det gäller allergener från husdjur, födoämnen och damm. Det är svårare när det gäller träd och gräspollen.

Man kan även hyposensibilisera ("vaccinera") vilket innebär att man sprutar mycket små mängder allergen och försöker påverka kroppens immunsystem på ett sådant sätt att den allergiska reaktionen minskar. Detta är en mycket långvarig behandling på mellan 3-5 år med regelbundna injektioner.

Att försöka ta bort eller minska mängden allergen i sin omgivning är viktigt för alla som har en allergisk snuva. Hyposensibilisering däremot utförs främst på de patienter som inte går att påverka på ett effektivt sätt med annan behandling såsom antihistamin eller kortisonspray.

Ovan beskrivna behandlingar finns även med i svenska Läkemedelsverkets utgivna behandlingsriktlinjer vid allergisk rinit. www.mpa.se

Behandling av icke-allergisk rinit (även kallat överkänslig näsa)

Orsaken till icke-allergisk, icke-infektiös, rinit är inte helt klarlagd. Även om det kan finns fler bakomliggande orsaker så är det inflammationen som ger symtom. Behandlingen är därför i första hand kortisonspray för näsan, som ofta har en mycket god effekt. Några andra riktigt bra behandlingsalternativ finns inte för dagen.

Behandling av bihålebesvär

Det som upplevs som det stora problemet för den som drabbas av akuta bihålebesvär är den svullnad av slemhinnorna som sker och kan ge en tilltäppning av öppningarna till bihålorna vilket i slutändan kan leda till en infektion orsakad av bakterier.

Det är med andra ord en blandning av inflammation och infektion. Under senare år har man mer och mer gått över till att använda steroider som tas i näsan (nasala steroider) för att dämpa inflammationen och svullnaden (nästäppan). Det kan bidra till att "öppna" bihålorna och därmed åstadkomma ett dränage av bihålan för att undvika en bakteriell infektion. Idag rekommenderas antibiotika till de som drabbas av en infektion i betydligt mindre antal fall än vad man gjort tidigare.

Majoriteten av de som drabbas av akuta bihålebesvär har vanligtvis ingen infektion orsakad av bakterier. Symtomen är ofta lika oavsett orsak till infektionen, men är det en bakteriell infektion kan den ge varaktigt sekret vid snytning samt dålig lukt från näsa och svalg.

05-13-NAS-2011-S-2422-W