Vilken behandling behövs?

Behandling vid allergisk rinit

Det är viktigt att inse att när patienten fått diagnosen allergisk rinit har denne börjat sin "allergimarsch". Den kan leda till astma och kroniska luftrörsförändringar. Därför är allergisk rinit ett tillstånd man skall ta på största allvar och behandla.

Det finns ett antal olika strategier och behandlingssätt.

Antihistamin

I det akuta skedet vid en allergisk reaktion frisätts histamin från celler i slemhinnan och ger omedelbara reaktioner i vävnaden, som snuva, nästäppa, klåda och nysningar. Det är därför denna allergiska reaktion även kallas för snabballergisk reaktion. Histamineffekten på vävnaden kan vi förhindra eller minska genom att ge antihistamin i tablettform. Antihistamin förhindrar främst de akuta snabba besvären och inte den långsiktiga utvecklingen av allergisjukdomen som kan leda till astma. Antihistamin, enbart, användes främst till de lättaste fallen med minst symtom. Man skall komma ihåg att antihistamin är effektiva att påverka symtomen men bromsar alltså inte allergimarschen på ett effektiv sätt.

Kortisonspray för näsan

Mer allvarligt i sjukdomsutvecklingen vid allergisk rinit är de olika substanser som frisätts i slemhinnan när man kommer i kontakt med ett allergen och som lockar inflammatoriska celler till vävnaden. De inflammatoriska cellerna förändrar slemhinnan och resulterar i att inflammationen sprider sig och kan ge kroniska skador. Den processen påverkas inte lika påtagligt av antihistaminer som av steroider. Det är här som steroider i form av nässpray kommer in och kan bromsa sjukdomsutvecklingen. Effekten på de akuta symtomen blir inte omedelbara utan kräver en längre tids behandling för att märkas av patienten. Dessutom kan inflammationen byggas upp i vävnaden en tid innan den ger upphov till kliniska symtom. Man kan därför vara tvungen att använda kortisonspray även om man inte upplever några besvär. Detta kan många gånger vara svårt att förstå om man är patient och upplever sig frisk. Eftersom kortisonsprayer för näsan är effektiva att bromsa allergimarschen börjar de alltmer bli ett förstahandsval vid allergisk rinit. Allergensanering och hyposensibilisering ("vaccination").

En sista strategi för att få bort besvären och förhindra sjukdomsutveckling vid allergisk rinit är att undvika att bli exponerad för de allergen som utlöser symtomen. Det kan man göra när det gäller allergener från husdjur, födoämnen och damm. Det är svårare när det gäller träd och gräspollen. Man kan även hyposensibilisera ("vaccinera") vilket innebär att man sprutar mycket små mängder allergen och försöker påverka kroppens immunsystem på ett sådant sätt att den allergiska reaktiviteten minskar. Detta är en mycket långvarig behandling på mellan 3-5 år med regelbundna injektioner. Allergenelimination är viktigt hos alla patienter som har en allergisk rinit. Hyposensibilisering däremot utförs främst på de patienter som inte går att påverka på ett effektivt sätt med annan behandling.

Behandling av icke-allergisk rinit

Orsaken till icke-allergisk, icke-infektiös, rinit är inte helt klarlagd. Även om det kan finns fler bakomliggande orsaker så är det inflammationen som ger symtom. Behandlingen är därför i första hand kortisonspray för näsan, som ofta har en mycket god effekt.

Behandling av bihåleinflammation

Det stora problemet vid bihåleinflammation är den svullnad av slemhinnor som sker och som kan ge tilltäppning av öppningarna till bihålorna vilket i slutändan kan leda till en bakteriell infektion. Det är en med andra ord en blandning av inflammatoriska och infektiösa inslag. Under senare år har man mer och mer gått över till att använda nasala steroider för att "öppna" bihålorna och därmed åstadkomma ett dränage av bihålan. I dag rekommenderas antibiotika, och då vanligt penicillin, i ett betydligt mindre antal fall än vad man gjort tidigare.