Måste jag alltid bli trött, trögtänkt och på dåligt humör när nästäppan slår till?
Detta är en verklighet för många patienter med nästäppa. Under senare år har forskningen och nu även rutinsjukvården börjat bli alltmer observant på patientens totala livskvalitet och inte enbart hur det är med själva nästäppan. Det finns numer så pass många vetenskapliga rapporter som beskriver nästäppepatientens totala livskvalitet så att vi börjar våga oss på att beskriva några "sanningar". I flera studier kan man påvisa att patienter med nästäppa kan ha störd nattsömn. Det är inte alltid patienten själv är medveten om detta och inte alltid att det betyder att man snarkar. Med denna kunskap som bas är det inte så svårt att förstå att den störda nattsömnen påverkar den del av dygnet man är vaken. Många patienter beskriver en dagtrötthet och att prestationsförmågan är störd i arbetssituationen för vuxna och i skolan för barn. Man tänker inte klart eller som det i fackspråk uttrycks att de kognitiva processerna är påverkade.
"Men, måste det vara så här eller är det något jag kan göra - eller få hjälp med?" är självfallet den naturliga frågan patienten ställer. Nyligen publicerades en stor europeisk studie där forskarnas slutbedömning var att patienter med allergisk rinit söker sjukvården för sent och är påtagligt underbehandlade, vilket leder till sociala och ekonomiska konsekvenser - som kan undvikas. Var tredje till var fjärde patient angav att deras livskvalitet var påverkad i form av sömnbesvär, problem i den dagliga aktiviteten och sänkt stämningsläge. Rapporten är även en kritik mot den etablerade sjukvården att man inte tagit aktiv del i att hitta dessa patienter eller ge förebyggande information till allmänheten. Det finns ett antal andra studier som bekräftar rapportens slutsatser. Det är nog så att såväl patienter som sjukvården har banaliserat problemet med rinit och nästäppa.
Förutom påverkan på patientens livskvalitet vid underbehandling finns det även en mer allvarliga medicinsk konsekvens. En påverkad livskvalitet kan vara ett uttryck för störd nattsömn i form av frekventa andningsuppehåll under sömn vilket på fackspråk kallas för sömnapné. Kraftiga snarkningar kan vara ett uttryck för detta men är det inte alltid. Eftersom sömnapné har kopplats ihop med andra medicinska komplikationer är det något man inom sjukvården börjar bli alltmer observant på. Detta understryker vikten av att försöka få en bild av patientens totala livskvalitet och inte endast nästäppan när man beslutar sig för behandling och andra åtgärder.
Den logiska konsekvensen av detta är att behandla nästäppan tidigare och mer intensivt. Det börjar nu komma rapporter som visar att nasala steroider minskar såväl frekvensen av sömnapné och förbättrar livskvaliteten dagtid. Den andra viktiga delen är sjukvårdens ansvar att informera om den nya bilden av nästäppepatienten men också patientens ansvar att inhämta information. Så svaret på nästäppepatientens undran är att det finns behandling och att livskvaliteten inte skall behöva vara så störd som det i dag är hos många patienter.
