Rinit

Inflammation i näsans slemhinna kallas för rinit. Det är viktigt att komma ihåg att näsans slemhinnor står i nära förbindelse med bihålornas slemhinnor. Därför brukar man ofta även använda termen rinosinuit för att beskriva en inflammation i näsans och bihålornas slemhinnor. Symptomen vid rinosinuit är snuva, nästäppa, klåda, nysningar. Om processen fortsätter till bihålorna ger den ömhet över dessa. Symtomen från näsan är ofta mycket påtagliga, men då skall vi komma ihåg att det är naturligt, eftersom näsan är det organ, som först kommer i kontakt med vår omvärld och ger oss varningssignaler.

Rinosinuit kan utlösas av flera olika tillstånd. Man brukar, beroende på utlösande orsak, indela rinosinuit i:

• allergisk rinosinuit som orsakas av allergener
• icke-allergisk rinosinuit som orsakas av irriterande substanser (iritanter)
• infektiös rinosinuit som orsakas av infektioner (virus och bakterier)

Allergisk rinit

Allergisk rinit har blivit allt vanligare under den senaste tjugoårsperioden. Mellan 15-20% av befolkningen i Sverige drabbas.

Orsaken till ökningen är oklar men många tror att det rör sig om en s.k. livsstilssjukdom, dvs att den livsstil som vi har i västerlandet gynnat utvecklingen. Teorin stöds av att exempelvis i fattigare delar av Europa är det allt färre som drabbas.

När det gäller allergi finns det en klar ärftlighet. Av barn till föräldrar som inte har allergi får ca 10% allergi. Om en förälder är allergisk drabbas 20% och om båda föräldrarna har allergi hela 40%. Man ärver inte den allergiska riniten, utan man ärver risken att utveckla någon sorts allergi. Symtomen kan ibland komma någon annanstans t.ex i huden som eksem..

Säsongsbunden allergisk rinit (hösnuva)

Säsongsbunden allergisk rinit är en pollenallergi. I Sverige finns tre huvudsäsonger: tiderna för lövträd, gräs och gråbo. Lövträdsäsongen börjar faktiskt redan i februari i södra delen av landet (al och hassel) och sträcker sig fram till sommaren då grässäsongen börjar . Gråbosäsongen börjar oftast i slutet på juli eller i början av augusti och kan fortsätta till tidiga hösten.

Pollenallergi börjar ofta i förskoleåldern och kallas ofta för ungdomens sjukdom eftersom symtomen ofta är som mest intensiva då. Besvären kan dock börja senare i livet även om det inte är lika vanligt. Pollen är stora allergen och fastnar därför redan i nässlemhinnan. Rinit är den vanligaste formen av pollenallergi ofta får man även symptom i ögonen. Pollen kan också ge astmabesvär. Diagnosen har patienten ofta ställt själv innan han/hon kommer till doktorn, eftersom det är tydligt att besvären just kommer i samband med t.ex. björkpollensäsongen. Om det är oklart kan doktorn hjälpa till med ett allergitest, som antingen består av ett blodprov eller ett s.k. pricktest på huden.

Perenn allergisk rinit ("året runt allergi")

Perenn allergisk rinit beror huvudsakligen på allergi mot pälsdjur och kvalster. Symtomen är inte säsongsbundna eftersom allergenet kan vara närvarande året runt. Här är det inte lika lätt med diagnosen eftersom det finns andra orsaker till t.ex. långvarig nästäppa. Dessutom är slemhinnan här utsatt för lägre doser under lång tid vilket inte leder till lika tydliga akuta kliniska symtom. Sambandet mellan kontakt med allergen och symtom är inte lika uppenbart för patienten. Oftast ställs diagnosen med hjälp av allergitest.

Symtomen vid säsongsbunden och perenn allergisk rinit liknar varandra men nästäppan är ofta svårare vid "året runt allergi". Detta gäller speciellt vid kvalsterallergi. Vid hösnuva ger ögonslemhinnan ofta besvärande symtom i form av klåda och rinnande röda ögon. Förutom symtom från näsan och ögonen kan man vid hösnuva uppleva en mycket besvärande trötthet, som alltså är ett symtom på allergin och numera inte på medicineringen.

Icke-allergisk rinit

Varför man får en rinit utan allergi vet man inte säkert. Symptomen från inflammationen är mycket lika. Icke-allergisk rinit behandlas på liknande sätt som den allergiska. Undersökningar tyder på att den här gruppen är ungefär lika stor som den som drabbas av allergisk rinit dvs. ca 15 - 20% av befolkningen. Mycket talar för att omgivningen spelar en stor roll för utvecklingen av inflammationen vid icke-allergisk rinit.

Infektiös rinit

En infektion uppstår när kroppen invaderas av en främmande organism, t.ex. ett virus eller en bakterie. Det här leder hos friska individer till en försvarsreaktion som ger en inflammation. Den infektiösa riniten börjar alltid med att ett virus tar sig in genom slemhinnan. Symptomen vid infektiös rinit är många gånger annorlunda jämfört med den allergiska och går ofta spontant över inom en vecka utan behandling.